Sakta men säkert...


Nu börjar ångesten över skolan sakta krypa sig allt närmare mitt huvud. Jag tänker på den mer och mer och det gör mig stressad fast jag har två lediga dagar kvar. Fast så himla lediga kommer de inte att vara, jag måste skriva 2 sidor om koncentrationssvårigheter innan onsdag så det gäller att skriva satan måndag och tisdag. Pust och stön! Inge vidare bra känsla det där med ångest, allting blir bara så jobbigt då. När jag har ångest så är jag väldigt lätt irriterad och mitt humör behöver inte mycket för att snabbt förändras.

Ja som sagt, sakta men säkert så är den på väg, den där jävla ångesten!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0